hallå ni där ute :)

Skrev igår men fick inte iväg pga allt.

Ursäkta den extremt dålia, ja obefintliga uppdateringen. Men här har det varit busy kan man säga..
Jag ska dra en snabbuppdatering, ska inte ta den långa storyn eftersom jag har sovit två timmar sen han föddes den 18 december 19:38 :)
Det skulle bli många fel i den eftersom jag inte ens kan hålla reda på klockan för tillfället.

-igångsättning gick bra men långsamt.
-värkar gör förbannat ont, skrek att människor borde vara utdöda för längesen.
-Att vara öppen tio cm men vänta på att han ska "glida" ner i bäckenet med värkarna.
Gör ännu jävla ondare. Det är en befrielse när man faktiskt får börja krysta själv, trot eller ej!
- Sen när de sörplar ut en varm bebis mellan benen, då tror man att man är i Himlen.
Fantastisk känsla. Sen kommer det slemmiga underverket upp på magen och man bara smälter av lycka.
Små detaljer som att de klippte 4 cm och att det var det värsta man gjort glöms snabbt bort ;)

Sen lever man på den känslan ett bra tag :D

Sen vart det massa strul med fullt på BB.
Fick ligga kvar i förlossnings´rummet tills på eftermiddagen dagen efter.
komma igång med amning.
Inte kunna sova för att man är rädd att han ska sluta andas.
Komma upp till BB, inse att det är besöksförbud.
Missa barnläkarna och bli kvar en natt till.
Barnläkarna kommer på morgonen.
Inser att man ska oroa sig resten av livet.

Nu ligger lillviking under en "lampa" och försöker bli av med sin gulsot. Han måste äta varannan timme för att kissa och bajsa ut alla överflödiga blodkroppar (gulsot).
Upptäcka att han dör av ont när han kissar, läkarna hoppas på att det bara är för att han inte hunnit lära sig kissa än. Kallabalik helt enkelt...

Idag så är vi mycket lyckligare och har rett ut en del frågetecken. Alla prover börjar resultera i positiva resultat (för oss) och vi närmar oss en hemgång.
Känns hemskt att säga men han har varit uttorkad och undernärd och förlorat 500 g av sina 3940 g som han kom ut med. Så nu har vi gått på diet och har ett eget mejeri här, jag ammar, emil ger ersättning/mjölk, jag pumpar inför nästa amning och så håller vi på för att vi måste kontrollera mjölkintaget hela tiden.
Allt detta ska ske på max 30 minuter för att han ska göra av med så lite energi som möjligt.

Allt fokus på att lilla vikingen ska bli bättre och vi får komma hem.
Men jag ska uppdatera igen er när allt har blivit lugnare såklart.

Kram från den lyckliga familjen i sal 12 på BB