Förvirrad, ja det är bara förnamnet

Igår tog min förvirring över eftermiddag/kvällen. Ringde mvc och hon ordande en tid till mig igår. Allt gick bra, ingen havandeskapsförgiftning ;) Men sen ringde hon och sa att jag hade sjukt låga blodvärden och satte mig på en pillerkur som hette duga. Jag seglade hem med tanken på att jag skulle hinna in till grannen innan det var läggdags. Glömde såklart att svänga in på apoteket. Med tanken på att inte slippa huvudvärken på ett par dgr till gjorde att jag börja grina, TYP.

Jag och Emil drog iallfall in vid 20.30 för att hinna till apoteket på Akis och tjacka snus till han. Tog min väska och sa att jag hade pengar med mig. ICKE, när jag skulle ta upp plånboken får jag en flashback och inser att den ligger på vardagsrumsbordet, aaaaaah.
Emil hade naturligtvis inte tagit med sig sin eftersom jag skulle pröjsa. Nu började jag typ grina, eftersom jag är så yr på kvällen att gå är en utmaning. Åka bil är ännu värre.
Vi terrade Therese som räddade iallfall Emil på snusfronten.
Stackarn hon måste undra vad hon är vän med för nåra :/

Innan jag var hemma igen, så trodde jag att skulle dö. Bokstavligt talat, har inte mått så dåligt sen jag vet inte när. Kastade mig i sängen och snyftade mig till sömns och tyckte så synd om själv att jag inte fick några piller. (besatt av dessa typ). Drömde till och med om dom. Det sista jag sa innan jag lade mig till Emil var att jag skulle sjukskriva mig imorgon och aldrig mer gå upp, NÅGONSIN.
Jag lovar att han tänkte "jävla hormonkärring, gå och lägg dig så jag slipper se dig"
hade iallafall jag tänkt om det var tvärtom.

Nu sitter jag här och är påväg till jobbet iallfall. Med huvudvärk!