Spårlöst

Vart en fm på öppis.
Älskar att det är så lugnt på torsdagar, mysigt!!
Ralf satt still på sångstunden till och med, det hör inte till vanligheten kan jag meddela :)

Han vaknade tidigt och hann sova nästan en timme innan vi sprang in på öppis. Därav hans lugn kanske. Jaja, sen när vi kom hem så glömde jag slå av tändningen på bilen. Eller jag lämnade den på för att det inte skulle bli kallt i bilen medan jag hämtade vagnen eftersom R sov.
Sen glömde jag den, batteriet total dött nu :/ vi som måste fixa presenter imorgon. Funderar på om vi ska ta bussen. Känns ju okej att ta den in, men hem. Blä!!
Får se om vi orkar med ett bussäventyr.
Visst kan man pröjsa med kort nu på lantis bussen?

Ralf sprang i väg med min mobil imorse och när vi skulle åka så började jag leta. Och leta. Och leta. Helt spårlöst borta.
Försökte få Ralf att ta fram den.
"vart är telefonen" "ska vi ringa till mormor" men ingen hjälp av ongen. När vi kom hem letade jag igenom heela huset men nej..
Röjde ut soffan, toan, kylen, tvättkorg, bland Ralfs leksaker, kröp omkring och kollade under allt. Batteriet hade dött, så ringa till den gick ju inte. Tema på dagen batteritorsk ;)

Till slut så löft jag på Ralfs lektält och där låg den. Hade ju såklart letat i och bakom men inte under tidigare. Fjuu!!

Annars har mina tankar varit hos Mormor idag. 4 år sen hon gick bort, alldelles för tidigt. Saknar henne ofta, och tänker en del på hur hon hade varit med Ralf och så. Föreställer mig hur hon skulle komma hit och sortera bland mina saker, Tvinga mig sy upp gardinerna och hålla koll på mig.
Hon hade många barnbarn och stenkoll på alla :)
Hon var sådär mumsig att krama och hade nära till skratt. Hon kunde absolut fylla ett rum med kärlek. Om det hände något stort så ringde jag alltid mamma och mormor, de kunde alltid glädjas med mig och jag har/hade ett behov av att göra de två lite extra stolta. Har ju varit strulig i mina dagar och ställt det hit och dit.
Men jag hoppas att hon ser där uppe att jag försöker göra det rätta numera, att jag mognat och tänker på familjen först.
Alltid när jag gör något nu för tiden som jag inte är så stolt över tänker jag alltid. "tänk om mormor såg mig nu".
Vill ju vara hennes ängel :)
Har ett foto på henne på bokhyllan, hon vakar över oss och det är bara att kolla dit om man behöver välbekant leende.
Hon är fin helt enkelt.
Inte var utan ÄR och kommer alltid VARA :)



-Från min iphone!!